Luang Prabang är en fin gammal huvudstad som ligger vid den stora Mekongfloden. Vi besökte det kungliga palatset som nu är museum. Det var fint, men det jag tyckte var roligast var kungens veteranbilsamling. En sak jag undrar är hur kungar kan ha så mycket pengar att de kan bo i stora slott och ha många bilar. Och hur blir man kung egentligen? Fast det kan vara farligt att vara kung också. När kommunisterna tog över i Laos förde de bort kungen. Han försvann.
Det finns många buddhistiska tempel i Luang Prabang.
Orangeklädda munkar smyger omkring i hettan. Några slår på trummor och cymbaler så att svetten lackar.
När munkarna blir hungriga tigger de mat av folk. Munkarna jobbar inte. Det verkar vara ett lättsamt och mysigt liv. Men vad skulle hända om alla bestämde sig för att bli munkar? Vem skulle de då tigga mat från? Antagligen från kvinnorna. De verkar inte få bli munkar utan måste alltid jobba.
Vi var på ett ställe där kvinnor tillverkade papper av mullbärsträdets bark. De kokade barken som då blev till en vit geggig massa. Sen blandade de massan med vatten i en stor ram som hade ett finmaskigt nät som botten. Vi barn fick vara med och lägga i blad och blomkronblad som dekorationer. Sen lyfte man försiktigt upp ramen så att vattnet kunde rinna av. Pappersmassan klibbade fast vid nätet och hela ramen sattes att torka i solen. Vi gjorde tre stora pappersark som vi kom tillbaka och hämtade dagen därpå när de hade torkat. Det var jättekul att tillverka papper. Det ska jag göra när jag kommer hem till Sverige också!
Pappersmakarhälsningar från Temba
Det finns många buddhistiska tempel i Luang Prabang.
Orangeklädda munkar smyger omkring i hettan. Några slår på trummor och cymbaler så att svetten lackar.
När munkarna blir hungriga tigger de mat av folk. Munkarna jobbar inte. Det verkar vara ett lättsamt och mysigt liv. Men vad skulle hända om alla bestämde sig för att bli munkar? Vem skulle de då tigga mat från? Antagligen från kvinnorna. De verkar inte få bli munkar utan måste alltid jobba.
Vi var på ett ställe där kvinnor tillverkade papper av mullbärsträdets bark. De kokade barken som då blev till en vit geggig massa. Sen blandade de massan med vatten i en stor ram som hade ett finmaskigt nät som botten. Vi barn fick vara med och lägga i blad och blomkronblad som dekorationer. Sen lyfte man försiktigt upp ramen så att vattnet kunde rinna av. Pappersmassan klibbade fast vid nätet och hela ramen sattes att torka i solen. Vi gjorde tre stora pappersark som vi kom tillbaka och hämtade dagen därpå när de hade torkat. Det var jättekul att tillverka papper. Det ska jag göra när jag kommer hem till Sverige också!
Pappersmakarhälsningar från Temba
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar