torsdag 12 mars 2009

12 mars – Mot nya äventyr

Det blev hela 8 nya inlägg för perioden 27 feb – 12 mars. För att se alla inläggen behöver man leta i arkivet för mars 2009, eller gå längst ner på den här sidan och klicka på ”Äldre inlägg”.

Det har blivit dags för oss att fortsätta vårt äventyr. Nu har vi tänkt köra från Nepal till Madras i södra Indien. Där ska vi lasta bilen på ett fartyg till Malaysia. Själva kommer vi att flyga till Kuala Lumpur. Sen ska vi köra runt i Sydostasien under våren. Vi tror att vi kommer att besöka Thailand, Laos, Vietnam och Kambodja.

Nya äventyrshälsningar från Temba

11 mars – Bodnath Stupa, Nepal

Det är exakt 50 år sedan Tibet gjorde uppror mot Kinas invasion. Tibetanernas revolt lyckades inte, och deras ledare Dalai Lama tvingades fly till Indien. Vi besökte Bodnath Stupa och området däromkring som är ett viktigt centrum för tibetanerna.
Stupan är den största i Nepal, och den vita basen bländade oss i det starka solljuset. Många tibetaner gick runt stupan och snurrade på bönerullarna.
I kvarteren runt omkring fanns det mängder av souvenirbutiker. Tibetanerna är jätteduktiga på hantverk.
Bländande stupahälsningar från Temba

10 mars – Holi-festivalen, Nepal

Festivalen Holi kallas också Vatten- och Färgfestivalen. Hinduerna firar att vintern är över och att värmen och regnen snart ska komma. De firar genom att kasta vattenballonger och färgpulver på varandra. Det hjälper inte att säga att man inte vill, det kan jag intyga! Vi stannade i vårt läger i dag. Annars skulle vi blivit helt bombarderade! Ett par killar vi lekte med var helt röda i ansiktet.
Holi-hälsningar från Temba

7 mars – Aptemplet Swayambunath, Nepal

I västra Katmandu ligger en stor buddhistisk stupa uppe på en kulle. Vi gick 354 branta trappsteg upp dit. Svettigt värre!
Apor klängde i träden och hoppade runt på de olika tempel och statyer som finns på kullen. Två apor ville dricka ur samma pöl. Den stora apan knuffade undan den lilla så att den flög iväg.
Själva stupan är stor och längst upp spejar Buddhas ögon ut över världen. Ögonen ser sömniga ut. Det är tydligen för att Buddha mediterar hela tiden.

Sömngångarhälsningar från Temba

6 mars – Barnhemmet The Step, Katmandu, Nepal

Vi hälsade på ett nytt barnhem som startats av Sofia Lindblom från Sverige och hennes nepalesiske vän Rajeev Singhania som visade oss runt. Det bor sex flickor på barnhemmet nu: Srijana, Samjhana, Rista, Yuta, Mina och Smriti. De är mellan fem och åtta år gamla. Vi lekte en stund tillsammans. Innan vi gick gav vi en peng till barnhemmet som bidrag till nya skoluniformer.
Jag tycker att det är jättefint att de här barnen har fått ett nytt hem. Vilken bra idé att starta ett barnhem! Kolla in http://www.barnhemmetsofia.se/ för mer info.
Tack till Sofia och Rajeev.

Barnhemshälsningar från Temba

4 mars – Gamla stan, Katmandu, Nepal

I gamla delen av Katmandu finns också ett fint torg med många tempel och souvenirbutiker.
Jag träffade en gubbe som inte klippt håret på 25 år. Hans hår var tvinnat till korkskruvar och hängde ner till fötterna! Det kallas dreadlocks på engelska.
Korkskruviga hälsningar från Temba

2 mars – Patan, Nepal

Vi promenerade runt i den gamla staden Patan. Det finns många gamla byggnader och tempel där.
På gamla torget fanns ett ställe där folk hämtar vatten ur en sorts kranar som ser ut som sagodjur. Vattnet kommer ur en fiskmun, som sticker ut ur en krokodilmun som sticker ut ur en elefantmun med vassa tänder.
Det måste vara heligt vatten med tanke på hur många kvinnor som stod och väntade där i så många timmar. Det är väldigt lyxigt att vi kan få vatten ur en kran hemma i våra hus. Det kanske inte är heligt vatten, men det till skillnad från här kan man dricka vattnet som kommer ur kranen i Sverige. Det är en bra uppfinning!
Vattniga sagohälsningar från Temba

27 feb – 11 mars – Katmandu, Nepal

I Katmandu fixar vi nya visum till Indien. Det tar ungefär en vecka. Under tiden har vi det mysigt i vårt läger, går på stan och fikar eller tittar på fint hantverk. Vissa dagar gör vi utflykter i närheten av Katmandu.
Flera andra resenärer tältar hos scouterna. En tysk familj har en fyraårig pojke och en fransk familj har två små pojkar. Vi barn leker jättemycket tillsammans och har det väldigt kul.
Lekfulla hälsningar från Temba

onsdag 4 mars 2009

26-27 februari – Genom molnen till Katmandu, Nepal

Dags att köra upp i bergen igen. Vi åt frukost i värmen 200 meter över havet. Två timmar senare åt vi picknick-lunch 2488 meter över havet. När vi öppnade en vattenflaska flög korken iväg. Det är tunnare luft när man kommer upp i bergen. Här växer det vackra rhododendron-träd.
Vi hoppades att vi skulle kunna se Mount Everest från bergspasset, men det var tyvärr alldeles molnigt över bergen. Synd. Jag skulle gärna vilja se världens högsta berg.
Vi kom fram till Nepals huvudstad Katmandu. Här tältar vi hos scoutkåren mitt i stan. Jag tänkte att jag ska lära mig mer om scouterna. De verkar väldigt snälla och duktiga. En av scouterna här har träffat vår svenske kung på ett scoutläger!

Scout-hälsningar från Temba (alltid redo!)

25 februari – Bada med krokodil, Chitwan, Nepal

Det fanns ingen dusch där vi tältade. Vi tvättade oss i floden. Fast man fick vara försiktig. Det finns nämligen krokodiler här. En krokodil brukade ligga på andra sidan floden. Han verkade lat och rörde knappt på sig på hela dagen. Vi vadade ut i floden och började bada och tvätta oss. Efter en stund tittade jag bort mot krokodilen för att se att han låg på sin plats. Men där låg ingen krokodil! Jag sa: ”Pappa, krokodilen är försvunnen!”. Då rusade vi alla upp ur vattnet. Alla kroppsdelarna kom med upp ur floden. Slutbadat för idag.
Krokodilhälsningar från Temba

24 februari – Safari på elefantrygg, Chitwan, Nepal

Elefanter är fantastiska djur. De är så enormt starka, snälla och duktiga. Jag gillar dem verkligen! Och när man ska på safari och titta på djur är det bra att åka elefant.

Hela familjen trängde ihop sig på en elefantrygg och lufsade rakt in i Chitwans djungel. Vår elefant hette Lakikali. Hon plöjde rakt fram genom täta snår. Ibland åt hon upp ett litet träd som stod i vägen. Vi satt och höll fast oss i korgen på ryggen. Det gungade som på ett skepp i storm, men vår mahout styrde såklart elefanten väldigt väl.
Efter en stund fick vi syn på en enhornad noshörning, glänsande vacker efter ett gyttjebad. Den är mycket sällsynt. Det finns tyvärr bara några hundra kvar i världen. En stund senare såg vi en noshörning till, men den var yngre och skyggare. Vilken tur vi hade! Jag hade verkligen önskat att vi skulle få se noshörning.
Efter safarituren spelade vår elefant fotboll med några killar och ett par andra lekfulla elefanter. Det såg jättekul ut! Jag passade bollen några gånger, men jag undvek närkamper!
Enhörningshälsningar från Temba

23 februari – Bada med elefanter, Chitwan, Nepal

Vi hittade en fantastisk plats att tälta på vid floden Rapti. På andra sidan floden ligger nationalparken Chitwan. När vi satt och åt frukost vid floden på morgonen kom en elefant förbi. Elefantföraren (mahout) frågade om vi ville bada med elefanten. Vi barn jublade och klättrade upp på elefanten. Vi red ned till floden.
Elefanten vadade ut i vattnet. Sen sög den in en massa vatten i snabeln. Den sprutade allt det vattnet på oss stackars små barn som satt på elefantryggen! Det var kallt! Och mycket! Och vi hade våra vanliga kläder på oss! Men wow vad häftigt!
När vi var alldeles blöta var det dags för nästa överraskning. Elefanten la sig ner i vattnet och började skaka på sig och rulla åt sidorna. Jag flög av och hamnade i floden. Mahout sa åt mig att klättra upp igen. Det gjorde jag. Då skakade elefanten av mig igen. Fast jag försökte hålla i mig hade jag inte en chans. Jag flög som en vante. Elefanten vägde fyra ton. Han kände nog knappt att jag satt på honom.
När jag höll på där och kämpade såg jag att mamma var på väg ut i floden på en annan elefant. Hon blev också nedsprutad och avkastad. Vi skrattade och tjoade. Det var hur kul som helst!
De följande dagarna badade jag med elefanter minst ett par gånger om dagen.
Pappa vågade sig också ut ett par gånger tillsammans med mig. Elefanten vann då också.
Jag var ute på små ridturer längs floden med Disa och Tinna. Det roligaste var när vi red på en liten tvåårig elefant som de höll på att lära upp. Jag tror jag ska bli elefantförare när jag blir stor!
Till och med Atlas vågade sitta på en elefant. Den heter Basantikali och är jättesnäll. Kolla vad Atlas är cool!
Blöta snabelhälsningar från Temba
(eller rättare sagt snabla blöta hälsningar)

22 februari – Tvillingelefanter, Chitwan, Nepal

Vid nationalparken Chitwan finns ett ställe där de föder upp elefanter. Vi gjorde en utflykt dit.
Sötast var de tre månader gamla elefanttvillingarna. De var liksom tussiga och busiga! Vi fick höra att detta är världens enda elefanttvillingar.
En nio månader gammal unge kom utanför staketet. Vi kunde klappa den. Men när mamma kom för nära knuffades den. Det var jätteroligt!
Elefantdagishälsningar från Temba

21 februari – Forsränning, Nepal

Vid floden Trisuli, mitt mellan Pokhara och Kathmandu, ligger Royal Beach Camp. När vi kom fram dit träffade vi en kille som heter Ram. Han kan prata svenska och bor både i Nepal och i Malmö. Ram fixade så att Disa, Tinna och jag fick åka gummibåt på floden (en mini forsränningstur). Vi fick inte åka i de häftigaste forsarna, men det kan vi göra när vi blir lite större.
Vi ser fram emot att träffa Ram i Malmö till sommaren.
Kolla in http://www.royalbeachnepal.com/ för mer info.

Forsränningshälsningar från Temba

19-20 februari – Bandipur och Gorkha, Nepal

Vi lämnade Pokhara och körde till Bandipur. Det är en gammal stad som ligger högt uppe på ett berg. Vi gick runt och tittade på hus och tempel. En man satt utanför en liten affär och poppade popcorn i ett lerkärl ovanför en öppen eld. Vi köpte en tallrik popcorn av honom. Det var gott!

Poppiga hälsningar från Temba



Vi fortsatte nästa dag till den gamla staden Gorkha. Från det här området kommer de kända gurkha-soldaterna som har häftiga böjda knivar.
Vi träffade inte på några soldater, men en get sprang rakt över vägen och träffade oss. Pappa fick betala en slant till kvinnan som ägde geten vi krockade med.

Vi gick 444 trappsteg upp till Gorkha-palatset ovanför stan. Men det var ganska rysligt där faktiskt. Palatset har blivit ett hindutempel dit folk kommer och offrar djur. Det var torkat blod överallt. Och det luktade som i apguden Hanumans armhåla. Hujedamej!
Blodiga Gurkha-hälsningar från Temba