lördag 31 december 2011

Gott Nytt År 2012!

Jag önskar alla mina vänner ett Gott Nytt År 2012!


Nyårshälsningar från Temba

Sverige – Hösten 2011

Nu går jag i femman och det är full fart med skola, läxor, lek, fotbollsträning, skateboard och tennisträning. Jag har lärt mig att lösa hela Rubiks kub!

Sköna hösthälsningar från Temba, 11 år

torsdag 20 oktober 2011

Sverige – Hösten 2011

Det är härligt att minnas alla underbara stunder från vår resa till Marocko.

Sköna hösthälsningar från Temba

torsdag 25 augusti 2011

Marockoäventyr del 3

På färden norrut från Marocko genom Spanien stannade vi i städerna Cadiz, Sevilla, Mérida, Càceres och Salamanca. Nu var vi lite trötta på alla gamla städer och ruiner, så det blev snabba besök.

I Frankrike tog vi igen oss ett par dagar på en strand i Les Landes. Där var det många som höll på med kite-surfing. Det verkar coolt!


Sen klättrade vi upp på Europas högsta sanddyn, Dune de Pilats, som är ungefär 100 meter hög. Det roligaste var att springa nedför sanddynen, i full fart!


I Arcachon smakade jag ostron för första gången. De levde och drog ihop sig när man sprutade citron på dem. Men jag gillade smaken och slurpade i mig några stycken. Mums!


I St Emilion gör man vin. Mamma och pappa ville provsmaka, så vi stannade en natt. Men det fanns ingen bra camping, så vi slog läger mellan vinrankorna på ett av områdets bästa vinslott. Vi barn gick och smaskade vindruvor för fulla muggar, så om det inte blir så mycket vin nästa år från St Emilion, så vet ni varför...


I Lyon var vi med på ett bröllop och umgicks med mammas och pappas vänner. På bröllopet var vi bar uppe och dansade till klockan tre på natten. Buskul! Sen körde vi vidare till Champagne där man också gör vin – fast med bubblor i. Vi gick runt i jättestora källare där flaskorna ligger på lagring i flera år.


Resan var snart slut, men en höjdpunkt hade vi kvar. Eftersom vi barn hade varit duktiga och klarat sitta i bilen i 45 dagar och rest 12 000 km, så fick vi besöka Legoland i Danmark. Det var en perfekt avslutning på en jätterolig resa! Hoppas att vi snart kan åka ut med vår Land Rover igen!


Ständiga reslusthälsningar från Temba

Marockoäventyr del 2

Vi tog en bilfärja från Tarifa i Spanien till Tanger i Marocko. Sen körde vi längs Atlantkusten till El-Jadida som är ett gammalt portugisiskt fort. Under fortet lagrade samlade man färskvatten som fartygen kunde hämta under sina upptäcktsresor för 500 år sedan.

Kusten är jättevacker. Många är ute och fiskar.


I staden Essaouira gick vi runt i gränderna och tittade på allt som såldes. I hamnen rensades dagens fångst och fiskmåsarna verkade ha det jättelyxigt!


Marrakesh är en gammal stad som är känd för sin intressanta marknad. Här fick vi mysa med ormar, titta på hur man bereder skinn, besöka palats och smaka en massa god mat. Svettigt värre när det är 37 grader varmt. Skönt att det fanns en pool på campingen!


Vi körde över Atlasbergen. Atlas var mycket nöjd och förklarade att alla berg och varenda sten var hans.


Sen kom vi till öknen och det blev väldigt varmt!


Vägen tog slut och vi körde rakt ut i ökensanden. Vi träffade beduiner som levde mitt ute i öknen. Och vi såg döda kameler som inte kunnat överleva i den extrema hettan.


När vi kom fram till hundra meter höga sanddyner hade det blivit kväll. Plötsligt började det blåsa och en sandstorm närmade sig. Vår guide, Omar, hjälpte oss att hitta ett övergivet beduintält där vi kunde söka skydd.


Efter några timmar slutade det blåsa. Nu var det ”bara” 43 grader varmt. Vi lade oss för att sova i tältet, med blöta lakan för att få lite svalka. Efter en stund var det svalare i tältet än utanför. Våra kroppar kylde ner luften i tältet. Det hade vi aldrig varit med om förut – det brukar ju vara varmare i tältet än utanför!

Dagen därpå var det vackert väder och vi barn gav oss ut på upptäcktsfärd bland sanddynerna.


Sen körde vi till några beduiner som lånade ut sina kameler så att vi kunde rida en tur. Det var jättekul!


Dags att lämna öknen. Vi körde norrut, över Atlasbergen igen, och kom till staden Fez. Där firade vi Disas åttaårsdag på ett ställe med vattenrutschkanor. En riktig höjdare! På kvällen åt vi kamelburgare!


Marockoäventyret avslutades med besök i städerna Meknes, Chefchaouen och Tetouan.


Vi hann också med en titt på de romerska ruinerna i Volubilis. Där övernattade vi utanför bonden CousCous lilla stuga och köpte fossiler och bergskristaller av honom.


Farväl Afrika.


Svettiga kamelhälsningar från Temba

Marockoäventyr del 1

Det är dags att ge sig ut på äventyr med vår Land Rover igen. Så himla kul! Den här gången vill mamma och pappa köra hela vägen till öknen i Sahara. Det verkar långt.

Vi körde genom Danmark, Tyskland, Österrike, Liechtenstein och Schweiz innan vi kom till San Remo i Italien. Där tittade vi på huset där Alfred Nobel levde under sina sista år. Här skrev Alfred Nobel det testamente som ledde till Nobelpriset.


När vi är ute på resa sover hela familjen i ett tält på bilens tak. Det är jättemysigt!


I Frankrike hälsade vi på familjen Lenander som lånade ett hus med pool. Härligt!


Sen kollade vi på en amfiteater i Arles och en akvedukt i Pont du Gard – båda cirka 2000 år gamla från romartiden. På campingen fanns ett pingisbord där jag och Disa kunde spela.


Vi fortsatte genom Andorra till Spanien. Här ramlade vi rakt in i en tjurrusning. Tinna och Atlas satt så nära staketet att jag trodde att de skulle bli stångade av en av tjurarna!


Vi besökte städer som såg ut att vara hämtade ur sagor. Vi tältade i det fria med milsvid utsikt.


Vi såg vackra väderkvarnar på karga kullar och fick höra talas om Don Quixote och Sancho Panza.


I staden Granada tittade vi på Alhambra som är ett fort och en massa palats från den arabiska tiden. Alhambra betyder ”det röda huset”, och det är lite kul eftersom vi kallar vår röda Land Rover ”Alhambra”.


Längst söderut i Spanien kan man köra in i Gibraltar som tillhör England. Det är ju konstigt, för det ligger långt från England. En klippa sticker ut i Medelhavet och man måste gå eller köra rakt över flygplatsens landningsbana för att komma in i Gibraltar. Vi fick specialtillstånd att köra hela vägen upp på klippan. Där såg vi apor som inte var ett dugg rädda för människor.


Apiga hälsningar från Temba