Vi hittade en fantastisk plats att tälta på vid floden Rapti. På andra sidan floden ligger nationalparken Chitwan. När vi satt och åt frukost vid floden på morgonen kom en elefant förbi. Elefantföraren (mahout) frågade om vi ville bada med elefanten. Vi barn jublade och klättrade upp på elefanten. Vi red ned till floden. 
Elefanten vadade ut i vattnet. Sen sög den in en massa vatten i snabeln. Den sprutade allt det vattnet på oss stackars små barn som satt på elefantryggen! Det var kallt! Och mycket! Och vi hade våra vanliga kläder på oss! Men wow vad häftigt!
När vi var alldeles blöta var det dags för nästa överraskning. Elefanten la sig ner i vattnet och började skaka på sig och rulla åt sidorna. Jag flög av och hamnade i floden. Mahout sa åt mig att klättra upp igen. Det gjorde jag. Då skakade elefanten av mig igen. Fast jag försökte hålla i mig hade jag inte en chans. Jag flög som en vante. Elefanten vägde fyra ton. Han kände nog knappt att jag satt på honom.
När jag höll på där och kämpade såg jag att mamma var på väg ut i floden på en annan elefant. Hon blev också nedsprutad och avkastad. Vi skrattade och tjoade. Det var hur kul som helst!
De följande dagarna badade jag med elefanter minst ett par gånger om dagen.
Pappa vågade sig också ut ett par gånger tillsammans med mig. Elefanten vann då också.
Jag var ute på små ridturer längs floden med Disa och Tinna. Det roligaste var när vi red på en liten tvåårig elefant som de höll på att lära upp. Jag tror jag ska bli elefantförare när jag blir stor!
Till och med Atlas vågade sitta på en elefant. Den heter Basantikali och är jättesnäll. Kolla vad Atlas är cool!
Blöta snabelhälsningar från Temba
(eller rättare sagt snabla blöta hälsningar)
Elefanten vadade ut i vattnet. Sen sög den in en massa vatten i snabeln. Den sprutade allt det vattnet på oss stackars små barn som satt på elefantryggen! Det var kallt! Och mycket! Och vi hade våra vanliga kläder på oss! Men wow vad häftigt!
När vi var alldeles blöta var det dags för nästa överraskning. Elefanten la sig ner i vattnet och började skaka på sig och rulla åt sidorna. Jag flög av och hamnade i floden. Mahout sa åt mig att klättra upp igen. Det gjorde jag. Då skakade elefanten av mig igen. Fast jag försökte hålla i mig hade jag inte en chans. Jag flög som en vante. Elefanten vägde fyra ton. Han kände nog knappt att jag satt på honom.
När jag höll på där och kämpade såg jag att mamma var på väg ut i floden på en annan elefant. Hon blev också nedsprutad och avkastad. Vi skrattade och tjoade. Det var hur kul som helst!
De följande dagarna badade jag med elefanter minst ett par gånger om dagen.
Pappa vågade sig också ut ett par gånger tillsammans med mig. Elefanten vann då också.
Jag var ute på små ridturer längs floden med Disa och Tinna. Det roligaste var när vi red på en liten tvåårig elefant som de höll på att lära upp. Jag tror jag ska bli elefantförare när jag blir stor!
Till och med Atlas vågade sitta på en elefant. Den heter Basantikali och är jättesnäll. Kolla vad Atlas är cool!
Blöta snabelhälsningar från Temba
(eller rättare sagt snabla blöta hälsningar)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar