Vägen genom norra Pakistan går genom jättehöga berg. Det är här som tre av världens största bergskedjor möts: Himalaya, Karakorum och Hindukush. Vi körde långa sträckor på en smal hylla som sprängts ut ur den lodräta bergsväggen flera hundra meter ovanför floden Indus. Ibland trodde jag nästan att vi skulle trilla ner för stupet, så brant var det.
Vi kom till en bro som hade rasat. Vi var tvungna att köra över en smal hängbro av trä i stället. Hela bron gungade när vi körde. Det knakade. Jag trodde nästan inte att bron skulle hålla. Vi jublade när vi kom över till andra sidan!
Många berg hade snö på toppen. Vi körde förbi Nanga Parbat som är 8126 meter och världens åttonde högsta berg. Jag kunde se en glaciär. Det är tjock is som rör sig långsamt från bergen ner i dalarna.
Dagen därpå tältade vi i Hunzadalen på 2400 meters höjd vid foten av berget Raka Poshi som är 7788 meter högt. Från vårt tält kunde vi se sju berg som är över 7000 meter.
I Karimabad såg vi ett fint gammalt fort och köpte souvenirer. Jag fick en fin skjorta och en bergskristall. Jag fick också hålla ett gammalt gevär. På gatorna trängde en hjord jakar sig förbi barnen som var på väg hem från skolan. För oss hade det blivit dags att vända söderut igen. Vintern är på väg. Alla träden har gula löv och det kan komma snö vilken dag som helst. Det är ganska kallt om nätterna, men vi har tjocka täcken.
I Gilgit stannade vi två nätter för att kunna se en polomatch mellan hemmalaget och ett utländskt lag. Vi fick sitta på hedersläktaren och se på när de duktiga ryttarna red i full fart och smällde till den hårda bollen med sina klubbor. Jag blev riktigt sugen på att lära mig rida! Hemmalaget vann matchen. Kanske inte så konstigt, spelet polo kommer från det här området från början.
Polohälsningar från Temba
Vi kom till en bro som hade rasat. Vi var tvungna att köra över en smal hängbro av trä i stället. Hela bron gungade när vi körde. Det knakade. Jag trodde nästan inte att bron skulle hålla. Vi jublade när vi kom över till andra sidan!
Många berg hade snö på toppen. Vi körde förbi Nanga Parbat som är 8126 meter och världens åttonde högsta berg. Jag kunde se en glaciär. Det är tjock is som rör sig långsamt från bergen ner i dalarna.
Dagen därpå tältade vi i Hunzadalen på 2400 meters höjd vid foten av berget Raka Poshi som är 7788 meter högt. Från vårt tält kunde vi se sju berg som är över 7000 meter.
I Karimabad såg vi ett fint gammalt fort och köpte souvenirer. Jag fick en fin skjorta och en bergskristall. Jag fick också hålla ett gammalt gevär. På gatorna trängde en hjord jakar sig förbi barnen som var på väg hem från skolan. För oss hade det blivit dags att vända söderut igen. Vintern är på väg. Alla träden har gula löv och det kan komma snö vilken dag som helst. Det är ganska kallt om nätterna, men vi har tjocka täcken.
I Gilgit stannade vi två nätter för att kunna se en polomatch mellan hemmalaget och ett utländskt lag. Vi fick sitta på hedersläktaren och se på när de duktiga ryttarna red i full fart och smällde till den hårda bollen med sina klubbor. Jag blev riktigt sugen på att lära mig rida! Hemmalaget vann matchen. Kanske inte så konstigt, spelet polo kommer från det här området från början.
Polohälsningar från Temba
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar